Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mix utav kväve och syre. Ett andra namn för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas samt det är inte en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland andra i vården vari den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som används för att fixa vispad grädde till allehanda, som bakelser och i matlagning. Det är flertal olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland andra finns en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir blaskig samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i olika områden, som i kaffe och varm choklad koppar, men även i matlagning samt bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flertal som innefattar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sej. Detta gäller enbart grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som består av dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som innehar lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.